Våra framtida jobb

Låt oss alla ta en kollektiv suck över att 2020 är över. Förra året skapades rekordhöga arbetsförluster och arbetslöshet. Som en effekt riskerar över 100,000 personer att hamna i långtidsarbetslöshet enligt Arbetsförmedlingen.  Men trots det visar forskning, som delas i 2021 Global Outlook Special Report att det finns anledning att vara optimistisk. Majoriteten av arbetsgivarna planerar att nyanställa 2021, inklusive återrekrytera och anställa för nya jobb.

Forskning har hittat nya trender för jobbsökning och anställningar under de  senaste 5 åren. Men arbetsmarknaden kommer aldrig bli som förr. Den förändras snabbt i takt med att ny teknik flyttar in hos företag och sannolikt kommer den förändras ännu snabbare i framtiden. En vet inte exakt hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut men vi kan förvänta oss att den förändras, och att det kommer in mer teknik inom alla branscher.

Länk till rapport: Global Outlook Special Report

Med den växande it-branschen i Sverige så har det tillkommit en akut brist bland  programmerare. Fler behöver anställas även på kort sikt och med rätt erfarenhet. Idag är det brist på 40,000 it-experter och inom fyra år kommer det att behövas 80,000 programmerare. Ju mer digitaliserat samhället blir, desto större är efterfrågan. Allra störst är bristen bland mjukvaru- och systemutvecklare, enligt Arbetsförmedlingen. Forskning förutspås en brist på 70,000 systemutvecklare nästa år. Därför är det kritiskt. I en bristituation som idag, kommer priserna på it-kompetens att öka kraftigt och kostnaderna skulle kunna få denna viktiga digitalisering att bromsa in. Det behövs en kombination av fler utbildningsplatser, ett ökat intresse och högre ansökningsflöde till utbildningarna för att få bot på bristen. På lång sikt så kommer marknaden ge än högre löner och ökad status att de förhoppningsvis automatiskt kommer att locka till sig kandidater. 

Teknikens antågande förväntas förbli oförminskad och öka på vissa områden. Cloud computing, big data och e-handel är fortfarande högt prioriterat för företagsledare, enligt en trend som fastställts tidigare i år. Automation, tillsammans med låsningar som skapats på grund av pandemin och den ekonomiska nedgången kommer tekniskt förändra uppgifter, jobb och färdigheter till 2025. År 2025 kommer den tid som människor och maskiner förutspås utgöra lika stora delar av arbetsmarknaden.  

Med all digitaliseringen inom handeln har det tillkommit många nya jobb inom kommunikationsyrken i olika branscher. Dock ser vi däremot ett överskott av utbildade inom kommunikation och media, vilket leder till stor konkurrens om jobben. Konkurrensen om jobben kommer öka ännu mer inom de närmaste fem åren. Utbildade inom kommunikation och media har en högre  arbetslöshet än andra jämfört med arbetslösheten för samtliga akademikergrupper. 

Men det finns inget som tyder på att intresset för kommunikation kommer att minska framöver. Arbetsförmedlingen bedömer i Vart finns jobben? från 2019, att konkurrensen om jobben är hård för kommunikatörer, informatörer, PR-specialister och grafiska formgivare och att den kommer att öka under de kommande åren. Som nyutexaminerad kan det vara särskilt svårt att få en relevant tjänst. Dessutom är kommunikatörer som yrkesgrupp unga, vilket betyder att större pensionsavgångar inte är att vänta. 

Även om många jobb försvinner kommer nya att skapas, men det kommer vara svårt att få det att ske i samma takt. Arbetsgivare förväntar sig att allt fler roller kommer vara överflödiga och minska medans nya yrken kommer vara mer anpassade till en ny arbetsfördelning mellan människor, maskiner och algoritmer som till exempel kommunikation och teknik.  

Konkurrens i framtiden

Jobben med minst konkurrens med högskoleutbildning

Systemutvecklare och it-arkitekter

Civilingenjörer, ingenjör och tekniker

Förskollärare

Läkare och tandläkare

Sjuksköterskor

Jobben med mest konkurrens med högskoleutbildning

Banktjänsteman

Chefssekreterare och VD-assistenter

Finansanalytiker

Fotografer

Grafisk formgivare

Informatörer, kommunikatörer och PR-specialister

Journalister

Jobben med minst konkurrens inom övriga utbildningsnivåer

Anläggningsarbetare

Betongarbetare, murare och målare

Buss- spårvagns- och lastbilsförare

Elektrikeryrken

Motorfordonsmekaniker

Träarbetare och snickare

Undersköterskor

Jobben med mest konkurrens inom övriga utbildningsnivåer

Butikssäljare, dagligvaror och fackhandel

Ekonomiassistenter

Prepresstekniker, tryckare och bokbindare

Reklamutdelare och tidningsdistributörer

Därutöver kommer vi att se mer distansarbete, resandet för möte lär minskas drastiskt och vi kan säkert dra lärdomar ur pandemin även från en miljöaspekt. Arbetsgivare har  reagerat på pandemin genom att införa flexiblare arbetsscheman, löneskydd, hälsopolitik och utbildning för nya arbetssätt.

Slutklämmen blir helt enkelt att regeringen och staten har stora utmaningar framför sig när det gäller att på en ny typ av arbetsmarknad skapa fungerande samordning mellan arbetstagare och arbetsgivare när helt nya utbildningar och relevant fortbildning måste skapas. En måste också fråga sig vad man kan göra för att locka fler arbetssökande till de yrken som ej kräver eftergymnasial utbildning, som varubud, lagerpersonal och chaufförer av olika slag.  Men gå nu inte och oroa dig i onödan, ändringar sker, utbildningar ökar, marknaden växer och vi har många yrken att välja mellan. Allt löser sig i slutändan!

Text av Sarah Tavakol

Publicerad av Emil Bjerenius